Filmen Fire handlar om Sita som blir bortgift till en indisk man, Jatin, och flyttar in i huset där han bor med sin bror, broderns fru och deras gamla mamma. Det visar sig snart att Jatin är kär i en kinesisk kvinna, som dock inte vill gifta sig med honom och att han gift sig med Sita bara för traditionens skull. Sita blir istället kär i broderns fru, Radha. Radha har också äktenskapsproblem, för hennes man vill inte ha sex. Han övar på att tämja sin lust eftersom lusten enligt hans lärmästare är roten till all ondska. Istället övar han på att ligga bredvid sin fru och inte ge efter för lusten. När Sita flyttar in återfår Radha lusten att leva och älska, men hur länge ska de klara av att hålla sin hemlighet ifrån sina män och den gamla mamman? Och vad skulle hända om de fick reda på det? Det ska jag förstås inte avslöja.
Nu borde jag väl försöka ge någon slags bedömning om vad jag tycker om filmen. Få se.. Den var fin ibland, i gesterna av ömhet och de få kärleksorden, men det var inte mycket av den varan. Är man intresserad av heta kärleksfilmer är det här fel film att se. Kärleken finns, men den är inte så fysisk.
Ibland kändes filmen mycket indisk och jag insåg att jag inte vet tillräckligt mycket om hur Indien fungerar för att förstå innebörden av allt som händer. Fastän filmen är ganska ny (1996) så kändes vissa saker mycket gammaldags. Det verkar inte roligt att vara kvinna i Indien och leva för att tjäna sin man.
Fire är inte någon actionfilm direkt. Det är mest prat och bilder av kvinnornas vardag där de lagar mat och tvättar och ser på indisk film. Men det kan vara lite intressant att se också förstås. Slutscenen var lite mystisk tycker jag, men det var kanske för att jag förväntade mig något annat, eller något mer, eller.. ja, säg till när ni sett den så får vi diskutera det då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar