80 dagar (80 egunean)

I denna spanska film från 2010 träffar vi Axun, en 70-årig kvinna som åker till sjukhuset för att ta hand om sin dotters exman som blivit allvarligt skadad i en bilolycka. På sjukhuset träffar hon på Maite som var hennes bästa vän när de var tonåringar. Maite tar hand om sin bror som fått en stroke och ligger i sängen bredvid. De båda kvinnorna har inte sett varandra på mer än 50 år. Deras vägar skildes när Axun gifte sig och Maite blev pianist. 

När de nu ses igen märker de att den speciella relation de hade som tonåringar fortfarande finns kvar. De börjar umgås och ha trevligt tills Axun får veta att Maite är öppet lesbisk. Det får henne att börja fundera över sina egna känslor. Var deras relation som tonåringar något mer än bara vänskap? Var går gränsen? Vågar hon ta reda på det, nu när hon är 70 år gammal? Axun börjar åka till sjukhuset varje dag för att ta hand om dotterns exman, något som Axuns man tycker är väldigt märkligt eftersom de inte stod varandra så nära. Till slut börjar han känna sig åsidosatt och undrar vad hans fru egentligen har för sig.

Till en början tyckte jag att den här filmen var lite seg, men den tog sig efter ett tag. Det finns mycket kärlek i den och även sorg och humor. Det är en film med personlighet helt enkelt och man känner för alla karaktärerna. En rar tantfilm!

A perfect ending

Den här filmen handlar om en medelålders kvinna som heter Rebecca och aldrig har fått en orgasm. Hon har en svinig man som hon har två söner med samt en dotter som hon fått med en annan man tidigare. Dottern har blivit illa behandlad av sin styvpappa på flera sätt och Rebecca har dåligt samvete över det. Nu får Rebecca veta att hon har cancer och bestämmer sig för att det är dags att göra något åt sitt liv.

Rebeccas bästa vänner är lesbiska och det är de som föreslår att hon ska kontakta en eskortservice för att prova hur det är att älska med en kvinna. Kanske kan hon då få veta om hon kan få en orgasm. Hon tar också kontakt med en advokat för att försöka se till att hennes dotter inte blir arvslös när hon går bort.

Den här filmen är rätt stökig. Det är många sidospår som sticker iväg åt olika håll. Kanske lite för många. Det börjar rätt bra dock. Man blir nervös när Rebecca har ringt till eskortfirman och står på hotellrummet och väntar på att få älska med en kvinna för första gången. Det är obekvämt och pinsamt när den prostituerade Paris dyker upp och Rebecca undrar vad hon givit sig in på, så som man skulle kunna tänka sig att det skulle vara.

Det är efter att de två kvinnorna börjat umgås som filmen krånglar till sig och börjar blanda in olika människors öden från höger och vänster. Det blir lite för mycket. Jag hade också vissa svårigheter att höra vad som sades. Ljudet var inget vidare, musik och kringljud var högre än talet, huvudpersonen viskade snarare än talade och det fanns ingen textning. Storyn känns bra ibland, men fånig och tillgjord ibland. Filmen var dock lite annorlunda i sitt berättande och här och var fanns roliga och engagerande bitar, så jag känner ändå att den gav mig något, även om jag tycker att de kunde ha gjort mer av den.

Of girls and horses (Von Mädchen und Pferden)

Ikväll har jag minsann fått mig en riktig treat! Jag gillar tysk film, jag gillar lesbisk film och jag gillar att se film på bio. Men det här är faktiskt första gången i mitt liv som jag har sett en tysk lesbisk film på bio! Denna helg är det Cinema Queer-festival här i Stockholm och där fick jag tillfälle att se Of girls and horses tillsammans med en queer publik.

Men nu till filmen! Alex är en 16-årig tjej som har hoppat av skolan, skurit sig själv och blivit påkommen med att använda droger. Därför tycker hennes adoptivmamma att det är en bra idé att skicka iväg henne ut på landet. Hon kommer till en hästgård där hon ska jobba som praktikant hos Nina, som är en lesbisk kvinna i 30-årsåldern. Mycket skyfflande av hö och hästbajs blir det, men Alex tycker också väldigt mycket om hästarna och lär sig av Nina hur hon ska handskas med dem och får också börja lära sig att rida.

Så en dag kommer överklassflickan Kathy till gården med sin egen häst för att ha semester. Alex ägnar sig först mest åt att blänga surt på henne, men snart blir de vänner. Och efter ett tag blir stämningen ganska flirtig. En helg ska Nina åka till Hamburg för att hälsa på sin flickvän och lämnar gården och hästarna i flickornas händer. De börjar med att åka till affären och handla en stor flaska vodka...

Den här filmen har en lite speciell stämning. Dels tror jag det är de många långa scenerna där bara landskapet filmas och så de långa scenerna där flickorna bara går över ett fält eller arbetar med något. Ja, överhuvudtaget är alla scener väldigt långa. Det spelas inte heller någon musik utan det är en väldig massa ljud istället. Det är hästar som frustar, gäss som kacklar, kor som råmar och får som bräker. Och alla andra småljud får också väldigt stort utrymme. En del ljud kände jag faktiskt nästan att jag helst hade sluppit höra... Men allt det här gör ändå på något vis att man känner sig väldigt närvarande i filmen. Till slut känner jag att jag landat lika mycket på de tyska fälten som huvudpersonen, så när jag sedan plötsligt får se en scen från stan i Hamburg och det hörs ljud av bilar som tutar så känns det nästan lite stressigt.

Just det här att allting är så utdraget och segt gör filmen både lite mysig och faktiskt också lite rolig. I biosalongen skrattade publiken flera gånger just åt saker som INTE hände. Lite svårförklarat kanske, men se filmen så förstår du nog vad jag menar!

Who´s afraid of Vagina Wolf?

I den här komedin från 2013 får filmmakaren Anna en medelålderskris. Hon inser att ingenting känns roligt längre och att hon blivit ful och överviktig. Hon har inget jobb (utom när hon ibland klär ut sig i en vaginadräkt och håller upp en reklamskylt för Brasilian Wax) och ingen flickvän och har inte blivit en känd manusskrivare och regissör som hon hade planerat. Istället är hon pank och bor i sin kompis garage i Los Angeles. Hon hade som plan att helt stänga ute kärleken ur sitt liv, för att kunna fokusera på arbetet och därigenom bli känd och hitta kärleken, men tydligen ville sig inte den planen.

Just när hon funderat på att ge upp helt träffar hon på snyggingen Katia på en fest och de börjar prata om allt möjligt, till exempel Virginia Wolf. Anna berättar att hon håller på att jobba på en film om Virginia Wolf, vilket inte är sant, och erbjuder Katia en roll i filmen. Sedan skyndar hon hem och stänger in sig i garaget och skriver filmmanuset rekordsnabbt. Hon ber sina snygga väninnor att vara skådespelerskor i filmen och en annan väninna att filma. De sätter igång direkt och under tiden spanar Anna på Katia och väntar på rätt tillfälle att bjuda ut henne på en dejt.

 Jag tyckte inte om den här filmen alls. Jag gillade inte huvudrollsinnehavaren och jag gillade inte typen av humor som hela filmen bygger på. Det fanns ingen romantik och ingenting kändes det minsta verkligt, utan bara påklistrat. Det kändes som att den som skrivit detta filmmanus ville att jag skulle skratta åt att Anna gick runt i en vaginadräkt och att hennes garage blev fullt av cigarettrök samtidigt som jag skulle tycka att det var djupt och tankfullt med det här spåret som tog upp varför hon inte vågade bli kär. Jag tyckte inte om något av det och det passade dessutom inte ihop. Den som gillade Itty Bitty Titty Committee kanske gillar denna film, för den tyckte jag var ungefär lika usel och meningslös.

 Sådär, då ska jag ställa in sågen i garderoben och gå vidare mot nya äventyr! Ha det fint movielovers!