Reaching for the moon

 

 

Reaching for the moon är baserad på verkliga händelser och handlar om den amerikanska poeten Elizabeth Bishop och hennes kärlek till den brasilianska arkitekten Lota de Macedo Soares. Filmen utspelar sig till störst del i Rio de Janeiro på 1950-talet dit Elizabeth åker när hon fått skrivkramp för att hälsa på sin väninna Mary.

Mary och Lota bor tillsammans på Lotas stora gods i en dal utanför stan. Lota har ritat huset själv, every inch of it, som hon själv säger till Elizabeth när hon anländer. Själv är Elizabeth inte så bekväm med att framhäva sig själv och sina bedrifter. Hon blir illa till mods när någon reciterar en av hennes dikter och hon vägrar att läsa upp sin poesi i andras sällskap.

Först irriterar sig Lota på Elizabeth och frågar Mary om hennes väninna inte ska åka hem snart, men så en kväll skäller Lota ut Elizabeth för att hon tycker att hon varit oförskämd som vägrat läsa en dikt för en av gästerna vid middagen. Elizabeth förklarar sig och efter det ser Lota henne med andra ögon. Väldigt andra ögon. Plötsligt går allting väldigt fort, ungefär såhär: ”Hej! Jag älskar dig. Jag ska bygga ett hus åt dig på min tomt där du kan skriva dikter.”

Elizabeth är väldigt fascinerad av Lota, men undrar om det inte blir konstigt eftersom Lota redan är ihop med Mary, men Lota menar att hon bara har vänskap med Mary, inte kärlek. Mary håller förstås inte med om detta. Men Lota tycker att Mary kan bo kvar på godset ändå och så köper hon en baby åt henne som hon kan ta hand om.

Saker fungerar förstås inte helt smidigt för de tre kvinnorna och babyn på godset. Elizabeth dricker för mycket sprit och tittar på Mary i en kikare från sitt hus. Mary vill helst ha Lota tillbaka. Lota får fullt upp med uppdraget att anlägga en park i Rio och hon gör Mary till sin assistent. Elizabeth vinner Pulitzerpriset och blir allt mindre blyg och allt mer alkoholiserad. Sedan kommer ett erbjudande om att börja undervisa i USA en termin.

Ska Elizabeths och Lotas kärlek klara allt detta? Det är nog bäst att du skaffar filmen och ser efter. Jag tycker absolut att den är sevärd och det var även intressant att få bekanta sig med Elizabeth Bishops poesi, som jag inte kände till sedan tidigare.